Ny blogg! 16 april 2009
Posted by Christian in Uncategorized.add a comment
Jag är glad att ni som läser den här bloggen läser den här bloggen. Det är roligt för mig att få skriva om sådant som händer under devisen ”utbildning, vetenskap och vad därmed äger sammanhang”. Och det tänker jag fortsätta med.
Men, ni som har följt den här bloggen ett tag har säkert märkt att det finns oproportionerligt många länkar till min gode vän Johans blogg. Och på min gode vän Johans blogg finns det oproportionerligt många länkar till min blogg. Nu är vi båda rationella människor, så vi har insett att det är dags att slå ihop bloggarna. Vi skriver nämligen om samma saker och tycker oftast samma saker.
Vår nya gemensamma blogg ”En Redig Utbildning” kommer precis som vanligt att handla om allt möjligt i högre utbildning och forskning. Eller som Johan skriver:
“En Redig Utbildning” kommer precis som den här bloggen handla om allt möjligt inom forskning och högre utbildning. Den kommer presentera aktuella diskussioner och ge sakligt redovisade argument för den enkla ståndpunkten att studenter bör ges största möjliga kvalitet. Hoppas ni kan tycka om den.
Som om inget hade hänt. Bara på ny adress.
Det våras för högskoleprovet 25 mars 2009
Posted by Christian in Uncategorized.Tags: antagning, Högskoleprovet, Högskoleverket, urval, Utbildning
add a comment
Aftonbladet lyckades reta upp mig en stund idag. Sedan insåg jag vad som egentligen stod i artikeln. Då blev jag sur för att jag hade gått på rubrikerna.
Hur som helst. Detta var rubriken:
Hundratals nekas att skriva högskoleprovet
och nyheten var:
I Linköping kommer 2 350 personer att skriva provet på lördag och tentasalarna på Campus Norrköping, Kungsgårdgymnasiet och Linköpings universitet kommer att vara fyllda till bristningsgränsen. Normalt brukar de som anmält sig lite försent eller de som kommer från andra städer men befinner sig i Linköping, också ges möjlighet att skriva.
– Inte ens det har vi kunnat göra i år, på grund av platsbrist, säger Marie Orest, administratör på Studentcentrum vid Linköpings universitet, till Norrköpings Tidningar.
Totalt nekas 300 personer att skriva. Det är de, vars anmälningar kommit in efter sista anmälningsdagen den 15 februari.
– De som inte anmält sig i tid som har nekats att skriva, förklarar Nils Olsson. Man får se det som positivt att alla som anmälde sig i tid i alla fall fått plats.
Att man nekar de som har anmält sig för sent att skriva – det kan jag inte ifrågasätta. Men artikeln säger ändå något som är viktigt. Antalet personer som vill skriva högskoleprovet har ökat ganska dramatiskt. Enligt Högskoleverket är det en 20-procentig ökning till denna termins prov. Enligt verket är det tre skäl som ligger bakom detta:
- Ovanligt många 19-åringar
- Försämrad konjunktur
- Förändrade antagningsregler
Och för en gångs skull är jag helt enig med verket. (Tro mig, det är inte så ofta.) Det intressanta, tycker jag, är vilken betydelse högskoleprovet plötsligt har fått för Högskolesverige. Meningen var en gång i tiden att man skulle ha ett urvalsinstrument för studenter med yrkeskompetens. Alltså, de som inte hade komplett gymnasium men minst 4 års yrkeserfarenhet (det som man kallade 25:4-regeln). Nu finns inte den regeln kvar, men Högskoleprovet består. Och idag är det helt självständigt.
Är det inte en märklig tanke att du skriver ett prov under en lördag, och med resultatet kan du konkurrera mot tre års samlade gymnasiebetyg. Men det funkar ju! När man utvärderar provet finner man gång på gång på gång att de som får bra på högskoleprovet också klarar sig bäst på högskolan. Och vice versa.
Hur gör de?
Goodbye, ECTS Grading Scale 24 mars 2009
Posted by Christian in Utbildning.Tags: ECTS, internationalisering, Utbildning
1 comment so far
ECTS-betygen – EU:s halvhjärtade försök att skapa gemensamma jämförbara betyg inom hela Europa – går ÄNTLIGEN i graven. Detta uppger Lundagård och citerar en källa vid EU-komissionen.
– Det fanns ingen konsensus bland expertgruppen som arbetat med ECTS Users Guide kring hur man skulle göra med betygen men till slut bestämde vi att betygsskalan inte längre ska var en del av ECTS. Det var för kontroversiellt, säger Christian Tauch som ansvarar för ECTS Users Guide, vid EU:s generaldirektorat för kultur och utbildning.
Han menar att det fanns ett tydligt problem som behövde lösas när man föreslog de gemensamma betygen men att man nu märkt att det var ett för ambitiöst projekt.
– Det visade sig vara svårt att få lärosätena i Europa att anpassa sig till det här så därför tog vi bort det. Universitet som vill behålla betygen kan göra det, det är deras eget beslut nu,, säger Christian Tauch.
Det ÄR viktigt med gemensamma standarder. Det ÄR viktigt med samsyn. Men ECTS-betygen var en så sälsynt klantig konstuktion. Ingen förstod. Ingen gjorde likadant. Och inte på en enda punkt har man lyckats med intentionerna att få ett gemensamt, jämförbart, rättssäkert betygssystem.
- Gemensamt – När Lunds universitet gjorde en rundfrågning i Utrecht-nätverket fick man besked av flera aktörer att man inte alls befattar sig med ECTS-betyg.
- Jämförbart – LU fick inte två svar som var lika. Det finns idag lika många sätt att hantera ECTS-betyg som det finns tillämpliga universitet.
- Rättssäkert – *suck* Var ska jag börja? Ytterst få lärare vid svenska lärosäten vet hur man sätter ECTS-betyg. ECTS-betygen är knappt förenliga med verksförordningen. De saknar stöd i Högskoleförordningen, har ifrågasatts av Högskoleverket och det finns inget sätt att garantera att betygen sätts likartat.
- Betygssystem – Tja, vad var det egentligen. Man ska veta att ECTS finns i (minst) tre officiella versioner, och har pendlat mellan att kallas betygsskala och översättningsnyckel.
Jag skrev redan den 7 november om ECTS-betygens snara död. Nu blir det av. Tack EU!
Att gå över sundet efter vatten 23 mars 2009
Posted by Christian in Uncategorized.Tags: CSN, Danmark, internationalisering, Utbildning
1 comment so far
Gränsöverskridande. Typiskt modeord i högskolesfären idag. Lunds universitet brukar oftast mena att lärare och studenter ska våga gå över gränser inom universitetet – verkliga eller hittepå. Men ibland så vågar man titta på den närmsta och verkligaste gräns men kan hitta.
Ska vi våga kliva över sundet?
För vissa här på universitetet kan det vara nog skrämmande att man nu har ett samarbete med en så gudsförgäten avkrok som Malmö – för att inte tala om Kristianstad (genom skogen och över bergen). Hur jobbigt och skräckinjagande är det då inte att samarbeta med Danmark?
Tack och lov finns det tappra studenter som trotsar språkbarriärer och lömska vatten för att skaffa en utbildning i Köpenhamn. (Lunds universitet har faktiskt utbytesstudenter som pendlar till utbytesorten.) Och då visar det sig hur rasande osmidigt det är att studera på andra sidan sundet. CSN gillar t.ex. inte det här med valutakurser. När nu den danska kronan står i 1.50 är det inte lätt att vara svensk i Köpenhamn.
Nu vill Leijonborg ge 200 miljoner för att universitetslärare ska ges möjlighet att åka ut i världen och bana väg för framtida svenska utbytesstudenter. Lovvärt, men passa på att fixa undan lite av det byråkratiska krånglet också. Det är inte bara lathet som gör att studenterna stannar hemma.
Som om inget hade hänt 23 mars 2009
Posted by Christian in Uncategorized.add a comment
Ursäkta de senaste månadernas bloggskugga. Nu kör vi igen. Som om inget hade hänt.
Här döljs också en indirekt uppmaning till en god vän att ta upp kampen igen.
Biskopen om religion och vetenskap 30 oktober 2008
Posted by Christian in Uncategorized.add a comment
Debatten om Lunds universitets nya rektors eventuella aversioner mot vetenskap går vidare. Jag har nog gjort klart vid det här laget att jag tycker diskussionen är irrelevant och dum. Men nu börjar diskussionen gå över på ett mer allmänt plan om relationen mellan religion och vetenskap, och det tycker jag är betydligt mer tilltalande.
En auktoritet på området, biskopen i Lund Antje Jackelén, skriver idag i Sydsvenskan om detta. Och hon slår huvudet på spiken!
Det är farligt att odla myten om konflikten därför att det spelar extremism och fundamentalism i händerna. En Richard Dawkins som företräder en aggressiv ateism och amerikanska företrädare för kreationism eller intelligent design går i själva verket varandras ärenden. Hur enkelt är det inte för kreationisterna att säga: Titta, hur hemsk man blir om man tror på Darwin! Hur enkelt är det inte för Dawkins att säga: Titta, hur vetenskapsfientliga de kristna är. Båda har lika fel. (…)
I denna värld är två saker förlegade: Att odla den falska myten om en evig konflikt mellan tro och vetenskap – och att odla myten om att religion från början till slut är en privatsak.
Just det. Det var ju precis det jag ville säga, om jag hade funnit orden. Tack Antje!
Rektor på riktigt 23 oktober 2008
Posted by Christian in Uncategorized.Tags: Lunds universitet, rektor
2 comments
Per Eriksson utsågs idag formellt till rektor för Lunds universitet.
Tack gode Gud, säger jag – även som vederbörande tycks ha varit part i målet. Oavsett vilket så hoppas jag att den här historien tar slut nu. För det är så pinsamt för universitetet och för min fakultet. Om ett par månader kommer vi i Lund att behöva jobba tillsammans med Per Eriksson, och jag tycker verkligen att detta var en dålig start.
Må detta aldrig, aldrig, aldrig upprepas på LU.
Inte vilken OH-projektor som helst 18 oktober 2008
Posted by Christian in Forskning, Universitetet.Tags: Forskning, forskningspropositionen, McCain, medicin, Obama, planetarier, regeringen, USA
1 comment so far
Man kan ju inte undgå att notera att det snart är presidentval i USA. Ingen lämnas oberörd. Till och med USAs astronomer har nu gått i taket efter två intressanta uttalanden av Mr McCain.
Det första kom i september när Mr McCain tog sig för att jämföra Obama med Sarah Palin. McCain ska då ha hävdat att Obama begärde statliga pengar för ”planetariums and other foolishness”, ett uttalande som har retat upp vissa.
Jag är inte astronom, men jag kan förstå att det rör om i sinnet på de inbitna. Jag kan nog också någonstans ha svårt att tänka mig planetarier som ”foolish”.
Nästa uttalande (början av oktober) är på samma tema:
[Obama] voted for nearly a billion dollars in pork barrel earmark projects, including, by the way, $3 million for an overhead projector at a planetarium in Chicago, Illinois. My friends, do we need to spend that kind of money?
OH-projektorn i sammanhanget visade sig vara den nu över 40 år gamla projektorn i ”Sky Theater” vid Adlerlaboratoriet som tydligen är på väg att falla sönder.
Min spontana tanke är att det alltid är enkelt att slå ner på det man inte förstår. Mr McCain kanske aldrig har varit på planetarium. Tråkigt för honom i så fall. Även om jag personligen tror att planetarier är bra att ha så kanske de inte är särskilt politiskt slagkraftiga. Det är inte uppenbart lätt att förstå nyttan med dem.
Igår presenterade regeringen en del av forskningspropositionen. Sedan tidigare vet vi att regeringen tänker satsa särskillt på medicin, teknik och klimat. Igår fick vi veta vad regeringen avser med strategiska satsningar på medicin:
Totalt satsar regeringen 560 miljoner på sju strategiska områden:
- Molekylär biovetenskap
- Stamceller och regenerativ medicin
- Epidemiologi
- Vårdforskning
- Diabetes
- Cancer
- Neurogenerativa sjukdomar (som Alzheimers)
Medlen ska utlysas av forskningsråden och tilldelas universitet och högskolor efter en kvalitetsutvärdering.
Kåre Bremer, rektor vid Stockholm universitet, är kritisk. Jag håller med honom. Man har ringat in områden som är mycket smala och som bara täcker in en del av den medicinska forskningen i Sverige. Man måste alltid ställa sig frågan om specifika satsningar löser specifika problem. Kommer vi att nå det stora genombrottet i fråga om diabetes genom att ge pengar till diabetesforskare? Kanske. Men det kan lika gärna vara någon biokemist eller beräkningsbiolog som löser problemet i farten. De största upptäckterna har skett oväntat, och antingen i breda forskningsmiljöer eller hemma på kammaren. (Minns när Newton ”sat in a contemplative mood” under äppelträdet i Woolsthorpe, eller Einsteins insatser på patentverket i Bern.)
Men satsningen har en stor politisk vikt. Det är nämligen mer begripligt för gemene man om man satsar på tillämpad diabetesforskning än om man satsar på grundforskningen i biokemi (eller något annat).
Det är lätt att trycka ner på något man inte förstår. Det är lätt att motivera det begripliga. Det ”onyttiga” förlorar.
Jag har en lärare som brukar hävda att vi behöver mer naturvetare i politiken. Tja…
Mera, mera, mera donationspengar… 21 augusti 2008
Posted by Christian in Uncategorized.Tags: finansiering, Forskning, SUHF
add a comment
…det vill i alla fall tre herrar på DN Debatt idag ha. Att man ska göra gåvor till forskning avdragsgilla är knappast unikt eller nytt. I princip hela Europa och stora delar av USA har ett fugerande system för detta. Och nog skulle det öka viljan att donera surt förvärvade slantar till allmännyttiga ändamål. Man pratar så mycket just nu om att lärosätena måste dra in egna pengar från privatpersoner och företag. Detta kanske kunde hjälpa en smula.
Kåre Bremer, rektor på Stockholms universitet, noterar detta inlägg, inte utan förtjusning. Han noterar också att det från Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) redan finns ett färdigt förslag.
Nä, men då är det väl bäst att köra hårt.
